26 oktober 2007

Yttrandefrihet...?

Jag är generellt ganska skeptisk till begreppet "rättigheter", eller snarare hur det används. Anser till exempel inte att någon kan ha "rätt" till någonting som den måste få av en annan - för det innebär ju då att den andra har en motsvarande skyldighet att erbjuda detta. Detta medför att ingen har rätt till saker som jobb, mat, liv och mycket annat om den inte kan skaffa det själv.

Vissa rättigheter anser jag dock SKA finnas, sådana som inte kräver andra individers uppoffring eller inblandning.

Yttrandefrihet.

Så grundläggande. När den inskränks är steget oerhört kort till att inskränka även åsiktsfrihet, och plötsligt är det en jävligt äcklig värld som visar sig. Det värsta är att det inte alls känns långt borta.
En homofobisk grupp köper reklamplats av SL och hyllar den traditionella kärnfamiljen. Många ogillar kampanjen. Jag tycker inte heller om dem, för jag anser inte att staten eller andra människor ska lägga sig i vem som ingår kontrakt med vem.
Men det är ett enormt steg mellan att ogilla en kampanj och att börja gapa om diskriminering och vilja hindra andra från att uttrycka sina åsikter!
Jag skiter i hur jävla kränkt nån nisse känner sig, jag har ändå - i alla lägen - rätt till min egen åsikt!

Vad vill ni förbjuda nästa gång? Kritik av tjocka? Av regeringen? Hyllande av snabbmat, av pedofiler - nej vänta, där var vi ju redan. Ja, jag anser att den som vill hylla pedofiler ska ha all rätt i världen att göra detta. Att uttrycka en åsikt och att begå en handling som kränker en annan människas rättigheter är vitt skilda saker. Den som tycker att världen vore bättre om vi dödade vartannat nyfött barn bör givetvis få argumentera för detta - däremot inte göra det.

Jag önskar att vuxna människor kunde inse att de inte alltid kommer bli omplåstrade och att de inte enbart kommer möta vänlighet och förståelse i den stora världen utanför vardagsrummet. Oavsett vad du tycker så kommer det finnas nån som tycker tvärtom - kan inte det bara vara ok?
Det finns garanterat någon som ogillar mig eller min livsstil, men jag tänker då inte börja kräva att den beläggs med munkavle för att jag känner mig kränkt.

Folk tycker olika, och försvar av vår rätt att uttrycka detta är inte ett försvar av en specifik åsikt. Det är mycket större än så.
Försök tänka utanför bubblan, era infantila idioter (bäst jag passar på att vara lite otrevlig medan jag fortfarande får...).

13 oktober 2007

Abortfilosofi

Varje år görs ett antal aborter. Vissa anser att detta är dåligt, antingen för att de är helt och hållet emot människors rättighet till sin egen kropp, eller för att de tycker det är hemskt att det är så många aborter, dvs. aborter ska vara tillåtet men ett nödvändigt ont som ska undvikas i största möjliga mån.

Det jag undrar är: varför ska det undvikas? Varför ska antalet minskas? Vad spelar det för roll om det görs 30 000 aborter per år, eller 100 000?
Den enda anledningen jag kan se som giltig är den som har med ekonomi att göra, men då borde väl i rimlighetens namn den aspekten åberopas även då det gäller alla andra former av medicinsk behandling.
Folket som tycker aborter är så fruktansvärda använder sig dock sällan av ekonomiargumentet, de brukar oftast predika och försöka tvinga på andra någon form av egenkomponerad "moral".

Jag förstår bara inte varför en helt främmande människa skulle lida av att ett foster plockas bort ur en kropp där det inte är önskat. Ännu mindre varför lidandet skulle bli större om det är 10 foster som plockas bort...

De enda foster vilkas liv någon har rätt att besluta om är de som befinner sig i den egna kroppen. Simple as that. Och den rätten kvarstår tills fostret lämnat sin värd.
Mao, det borde inte finnas någon övre abortgräns.
Många tycker detta påstående är fasansfullt, jag tycker det är fullkomligt moraliskt självklart.
Det är knappast så att många kvinnor i åttonde månaden plötsligt skulle välja att avsluta graviditeten ändå - men ingen ska ha rätt att hindra en som vill göra det.

Jag skulle kunna avsluta detta med att ropa "Fler aborter åt folket!", men det gör jag inte - eftersom det objektiva värdet "antal aborter" inte spelar någon roll.

9 oktober 2007

Cancer, cancer, cancer

Mobiltelefoner ger hjärntumörer, OMG!1!1!11

Herregud, En Ding-Ding Värld var en mer seriös och trovärdig tidning än Aftonbladet. Så nyanserad journalistik! Källkritik, nej vafan, sånt är för mesar.
Studien orkade de inte heller länka till, men den var ganska lätt att hitta.

Den fråga jag framförallt ställer mig när jag läser detta är: HUR går det till? Hur skapar icke-joniserande strålning tumörer? (Jag säger inte att det är omöjligt, men tills jag har sett åtminstone en hållbar teori för hur det skulle gå till så tänker jag förhålla mig ytterst skeptisk.)
Det sägs till och med i artikeln att "The mechanism for the increased risk for acoustic neuroma from microwave exposure is unknown."
Eh...ja. Likaså risken från radiovågor. Och optisk strålning.

Sen ska det förstås diskuteras på Aftonbladets forum - vilket befolkas av oerhört intelligenta åsnor - om folk nu är rädda för sina mobiltelefoner.
"Asså jag blir ju jättevarm om örat när jag pratar i mobben så nåt lurt är det ju!!!"
Tro fan det! Du blir varm i knät om du har datorn där också! Batteri - värme, kan det finnas ett samband?
Personligen blir jag varm om öronen när jag har mössa på mig, speciellt om jag dessutom trycker på öronen med händerna!
Morgondagens rubrik:

Yllemössor orsakar cancer! Släng din mössa nu - såhär kan DU skydda dig!
Lena, 32: Jag bar mössa varje vinter i 5 år
Nisse, 77: Yllemameluckerna gav mig prostatacancer


Fjompy Fjollson

Något av det allra osexigaste som finns måste vara Tommy Nilsson.
Varje gång jag ser den förbannade Sound of Music-affischen i tunnelbanan så får jag akut ångest och det kryper i hela kroppen.
Han är som...en kombination av smält smör, en skolflicka med flätor och rutig klänning och en jävligt pervers frikyrklig pastor. Samt en släng av Runar.


Tänk dig en mörk natt, regnet faller - plötsligt knackar det på dörren! Du öppnar, och där står Tommy Nilsson och dryper av fjollighet och för mycket rouge och ber dig att öppna dig som en blomma!
:|
Man kan bli asexuell för så mycket mindre.

1 oktober 2007

Snyft snyft

Dagens Åh-jag-är-så-kräääänkt här.

För det första...kan man klandra någon för att inte vilja se hennes tuttar? :|
Personligen är jag oerhört glad om jag slipper.

För det andra; är det nån ny kutym att varenda jävel ska släpa med sig sina skrikande ungar på jobbet? Speciellt på mötena? Och dessutom amma dem precis under mötet?
För helvete, det finns dagis och föräldraledighet av en anledning!
Jag vill då inte jobba på ett ställe där nån efterbliven sopa tror att det är ok att slänga upp en nyutkrystad skrikhals på skrivbordet och byta stinkande bajsblöjor. Detta har ingenting med diskriminering att göra, det är vanlig jävla hyfs!
(Liksom att stå till höger i rulltrappan och sluta blockera vägen, men let's not go there...)

Blir så trött på alla bortskämda slöarslen som bara ska beklaga sig över att världen inte är till för dem. Oj oj, så jobbigt, måste jag anpassa mig till riktlinjer för att det ska fungera, nej fy så hemskt, jag känner mig diskriminerad och kränkt, wääääh.


Hm. Den här bloggen kanske helt enkelt bara ska handla om saker jag stör mig på. Det är ändå nästan bara när jag stör mig på saker jag känner behov av att skriva om dem.
Till skillnad från alla dessa tyck-synd-om-mig-människor så kräver jag dock inte att allt och alla jag tycker illa om ska försvinna (vad tråkigt jag skulle få), utan jag utövar bara min rätt att vara otrevlig.
Och ja, jag är helt för publiceringen av Mohammedrondellhunden om det var någon som undrade.