Amputera dig för att tillfredsställa...vem?

Vet inte vad det är med mig idag, men nån koncentrationsförmåga existerar inte överhuvudtaget. Klarar inte av att fullfölja en enda liten uppgift; när jag klickar på en länk ändrar jag mig innan sidan hunnit laddats och klickar på nåt annat, när jag ska dricka ändrar jag mig med glaset halvvägs till munnen och ställer ner det igen, och när jag försöker plugga läser jag en mening på ett kapitel för att sedan byta till ett annat kapitel, eller räkna en annan uppgift, eller kanske...nåt helt annat? Blir knäpp på mig själv.
Aaaah, kan inte bestämma vad jag ska skriva heller, bara skriver och suddar, skriver och suddar, vad är det för fel på mig?

Försöker göra allt och ingenting samtidigt. Resultatet blir iaf mest ingenting.
Sen dyker det upp massa tankar som inte alls är relevanta för nåt, men mitt undermedvetna verkar välkomna allt som inte är växelverkan med neutroner eller liknande tjoho, så då blir det en del reflekterande över hur jävla konstiga folk och världen är.
Läste för nån dag sen en artikel om intimkirurgi...dvs, ett finare ord för könsstympning. Låter mer civiliserat åtminstone, men jag kan fan inte komma på nåt dummare. Nån slags vaxare (som ju då får se en hel del underliv) som brukade "tipsa" sina kunder (de som hon tyckte såg lite "slappa" ut) om att de där blygdläpparna kan du minsann ta bort hos plastikkirurgen! Kostar bara 7000!
:|
Men fine liksom, bara 7000, då är det klart att man genast springer och låter nån skära bort lite kroppsdelar som nåt jävla pucko inte tycker såg snygga ut?!? Jag tyckte det var dumt nog att stoppa in silikon här och där, men det här tar ju priset. Hittills alltså, det blir säkert värre.
"Jag gillar inte den där lilla...vahettere...klitoris, den ser så ful ut, ta och skär bort den också. Och sen det där hålet kan vi väl bara ta och sy igen helt och hållet? Mycket fräschare så ju. Man vill ju inte vara äcklig. Jag är ju ingen sån där feministflata! Tihi."
Argh. Jag fattar bara inte. Vad är idealet, att verkligen seriöst se ut exakt som Barbie? Och den som skär bort hela sitt underliv och stoppar plast på alla ställen där formerna inte "stämmer" lär ju ha samma intelligens som dockan också.

Jag har på senare tid faktiskt börjat tänka tanken att jag kanske kanske eventuellt vill ha barn nån dag (vilket är ganska huge för att vara jag, tro mig), men när man läser sånt här...alltså, vad är det för värld att växa upp i? Känns ju mest som ondska att tvinga oskyldiga barn att leva i den världen.
Sen för en själv...det absolut värsta med att skaffa barn är för mig att det kan, och troligtvis kommer, förstöra min kropp fullständigt. Då inte bara ätstörningspsykologiskt att man kommer bli FETFETFET, utan också att trasas sönder under förlossningen och sen kanske ha ont och vara förstörd resten av livet. Och som det inte räckte med detta ska vi ha massa puckade samhällsideal om hur ett perfekt underliv ska se ut, och jag är ganska övertygad om att man efter en förlossning är jävligt långt från det idealet. Inget man borde bry sig om, inget jag vill bry mig om, men hur mycket logik och ilska som än stretar emot så kommer det alltid att finnas en del osäkerhet som påverkas och tar åt sig. Hatar det.
Det måste vara det bästa med att vara riktigt gammal, att det är ok att vara ful och jävlig. Man ska vara det. Alla är det. Nåt att se fram emot iaf...om jag nu blir så gammal, det blir jag troligtvis inte med min sjukdomshistoria, men ändå.
Dock, världen hinner förstås förändras mycket på tiden fram tills dess. Om 60 år är säkert varenda kärring botoxifierad så hon inte kan prata.
Pure evil, damnit.
Jag ska emigrera till Mars. Minst.

En helt vanlig MSN-konversation

Fårgranne säger:
om det står "se teballe sid 28" på tentan så bryter jag ihop...
Morgan le Fay säger:
jag med...! :D
Fårgranne säger:
..om jag nån gång gör en tenta, så ska jag fan ha med tabeller o skit..bara för att kunna skriva fel med flit! allt för att se hur många studenter som bryter ihop...
Morgan le Fay säger:
:D:D:D
Morgan le Fay säger:
lätt värt att vara tentatant på en sån!
Fårgranne säger:
"se teballen"
"en patient runkas.."
Morgan le Fay säger:
*bryter ihop*
Fårgranne säger:
Det vore ju sååå skoj :D
Morgan le Fay säger:
"studera kurvorna"
"runka sen patienten"
Fårgranne säger:
:D:D
Fårgranne säger:
"en patient runkas först för hand med maskin o sedan automatiskt med en robot..."
Fårgranne säger:
"elektroner kommer då att ejakuleras..."
Fårgranne säger:
"ejakulera (eluera) provet...."
Fårgranne säger:
"för in provröven i hålet..."
Morgan le Fay säger:
jag har helt missat hur dirrrty de här kurserna faktiskt är! :|
Fårgranne säger:
:S skojar du eller. de tänker nog bara på snusk!
Morgan le Fay säger:
PROVRÖV???
Fårgranne säger:
felskrivning ju (A)
Morgan le Fay säger:
vilket hål ska man för in provröven i???
Fårgranne säger:
valfritt tror jag
Morgan le Fay säger:
:|
Fårgranne säger:
eller kanske lite mer rakt på sak..."beräkna penetreringen av Madamme Ylva när Bosse B. kommer och ska göra rent rören..."
Morgan le Fay säger:
*skrattattack*

FRUSTRATION

Fuck, allt är bara stört och jobbigt och irriterande, och jag hittar inga satans delta-partiklar och jag kan inte googla det för man kan inte skriva delta (varför i helvete finns det inget inget grekiskt alfabet på mitt tangentbord, va, VA????) och jag kommer aldrig nånsin klara teoridelen på den här tentan och jag hatar allt jävla jävla tentastress!

dpiht5§2§´30 +49nödlgjwöioru0289 BLÄBLÄBLÄ Ska gå och duscha istället.

Basilikafluff

Låt mig presentera: Fluffmonster som lunchar på basilika

Notera att de just börjat, basilikan kommer med andra ord vara slut när du läst klart den här meningen. Slurp.

Blood sugar baby, sex magik...

Ivana Hump Alot

Så har jag återigen slösat tid på fjantquizzande, och nu blivit traumatiserad också.

Your Porn Star name is Ivana Hump Alot

:| Irena? Irena?

Och

If You ran away
You would runaway to- A zoo
You would bring- A condom
You would meet- A HOT guy
Would you ever go back?- Dials cellphone after 2 minutes-I'M COMING HOME MOM!

God, I'm so pathetic...

The Completely Pointless Personality Quiz

Men jag är också nån liten röd jävla klänning. Apropå rött så började min näsa just blöda. Bara sådär. Mysigt värre...måste åtgärda.

Varbölder, mmmm...

Jag vill egentligen inte skriva nu. Eller så vill jag, men borde inte. Ska upp iaf halv 8, och det är 7 timmar dit...dessutom borde min kropp tro att klockan är halv 2, eftersom den var det för ett dygn sen. Men icke. Jag förstår inte poängen med sommar/vintertid, om det nu hade nåt med korna att göra förr i tiden, kan de inte anpassa sig till modernare tider nu? Mina gamla avlägsna släktingar pratade om detta förra helgen. Det var kul.
Gamla Tyra: "Korna har gått utomhus i alla tider, men nu så måste de ha ett litet hus med tak!"
Och hästarna får inte gå ensamma i hagen, men pensionärerna, dem är det ingen som har tid med!
Sen övergick samtalet till sedvanliga krämpor och sjukdomar. Varför ska gammalt folk alltid älta sina jävla kroppsliga problem?! Ungefär hur intressant kan det bli att höra på alla detaljer om farfars stora böld på ryggen, som bara sprutade och sprutade...? Det är bara äckligt. Men sen kommer nån annan förstås på att Bertil, ja han ja, han som var gift med Anna-Greta du vet, ja hon gick ju bort förra året, jaa...och den sista tiden fick hon ligga i sin skit också för det fanns inte resurser, men korna, de får inte vara smutsiga i rumpan! Ja, Bertil då, han hade ju i alla fall den här enorma varbölden som plågade honom så...
Jag undrar om åhörarna verkligen är seriöst intresserade av att höra om alla dessa bölder, eller om de bara härdar ut för i väntan på turen att få berätta om just sin varböld (som minsann var mycket värre än alla andras)?
När jag blir gammal (om) så ska jag fan inte slösa tid på att lyssna på böldhistorier. Hellre flyga utför stup då, med eller utan lina. Efter en sån där eftermiddag är "utan"-alternativet inte speciellt avskräckande alls.

Dock, nu är inte rätt tid att trilla utför varken stup eller färja. Precis just nu är nog tid för sömn under täcke. Morgonens väntande joniserande strålnings växelverkan kommer med stor sannolikhet vara ytterst ångestskapande. Men jag har nu en bakgrundsbild i mobilen på ett fluortablettshjärta, den sortens bild man blir väldigt varm och fluffig av. I'll be fine! =)

Alla vill vara lika perfekta som jag...

Det här borde jag inte alls göra just nu. Dålig Hanna. Fyyyyy.

Ännu en sak jag inte borde ägna mig åt: göra fjantiga meningslösa quiz! Men det gör jag ändå.

How will you die?

Murder. You're too popular--wether or not you're labelled as such.
You're most likely to be murdered by a jealous friend or co-worker,
or a student who's jealous of your ability.
Guard your back and DON'T take the back alley, for the love of God!!

Jaha. Undrar vem som är avundsjuk på mina fantastiska abilities? Knappast någon efter den här tentan...! Kanske Mums-Mums då, men det skulle i så fall vara för att jag är hälften så bred som henne. Det är det visserligen ganska många som är...så det kanske inte håller. Har bara en känsla av att hon ogillar mig. Whatever.

Apropå den här tentan. Har alltid tyckt att folk som blir helt "wooooooow, det skulle jag aaaaaaldrig klara av, du måste vara smaaaaart" när de får veta att jag läser fysik, är ganska löjliga och fjantiga. Liksom, jag tycker oftast att det som de läser verkar minst lika svårt, iaf främmande och svårbegripligt (men jag skulle säkert förstå det om jag försökte) för mig, men jag blir inte alldeles överväldigad bara för att nån annan är mer insatt i och bättre på tex personlig assistens än vad jag är. Så jag har aldrig förstått varför så många verkar bli så fulla av beundran över mitt studieval.
Men nu...om jag mot förmodan skulle klara den här tentan, då är jag fan också imponerad. Då ska jag idolisera mig själv. Då blir jag Gud. I give in, kärnfysik är ett mycket svårt och avancerat ämne, och när jag får ut min examen kommer jag kräva att alla lägre stående människor putsar mina skor!

Sen var det det här med hunden och dammsugaren då, som ni säkert minns. Vad ska jag säga... Det var intressant, helt klart. Hunden, modell snuttegullkräk ("åh så söööööt, jaaaaa Fiiiiido, slicka mig i ansiktet, jag tycker om det sååååå mycket, ja, ja, bakterier, mmmmmm, du luktar så GOTT, JA, MEEEER...!"), ligger nu och rycker lite apatiskt i en bananlåda under köksbordet. Slängde åt den en apelsin, alla gillar väl apelsiner, men den blev bara stirrig och började tugga frenetiskt på sitt högra bakben. Tönt.
Dammsugaren verkar må bättre. Jag förstår nu till fullo den oerhört mäktiga och harmoniska känslan som en dammsugarslang vid underlivet ger.... :|
All in all, det här var inte kinky nog för mig. Nästa vecka återkommer jag med nya experiment, där hettan skruvas upp! Eventuellt behåller jag hunden tills dess, den är säkert användbar på många sätt.

Tills dess blir det nedkylt tentaplugg, har ju ännu en (om möjligt ännu värre) att misslyckas fatalt med. Det ska bli kul.
Skulle mycket hellre vara med fluffmonstret ikväll, men den bittra verkligheten gör sig påmind. Dock finns det delar av den som verkligen inte är bittra, utan helt underbara, kanske därför de känns smått overkliga. Tycker om dig precis som du är, sluta aldrig att vara du.

Uppsvälld tentaångest

Tenta om en timme. Tentaångest modell STOR.

Detta tycks även vara temat för min kropp idag...fuck, jag så totalhatar dagarna innan mens (ännu mer dagarna under den då...). Jag är helt jävla uppsvälld. Kan inte få på ringar på fingrar, mina ögon har drunknat bakom vattenfyllda ögonlock (försökte sminka bort det värsta men svåååårt), och att få igen ett par byxor över magen ska vi bara inte tala om. Argh.


Kan ju börja bete mig odrägligt också då, och skylla på PMS. Dock tror jag inte riktigt på detta fenomen, jag har aldrig känt av nåt annat än de rent fysiska effekterna överhuvudtaget. Verkar bara vara en ursäkt för vissa brudar att flippa ur och vara allmänt jobbiga. På ett politiskt korrekt sätt. Och äta choklad of course. Själv äter jag choklad jämt, och flippar när jag har en anledning. Och hormoner är inte anledning nog. Det är bara kontraproduktivt beteende att skylla på PMS, fattar ni inte vad det gör för resten av världens kvinnor förutom er själva? Inte så jävla kul att aldrig bli tagen på allvar när man är arg, utan bara bli bortviftad av nån korkad man, med "Har du mens eller? Hehehe.". DÖ, säger jag bara.
Världen och alla dessa puckade individer...
Nu återstår bara att se exakt hur puckad jag är idag. Kärnfysik....hrrk. Wish me luck.

Veckans kinky experiment

Jag är ganska uttråkad. Rastlös. Vill snabbspola 24 h framåt, och sen en vecka till lite snabbt efter det. Satans jävla tentaperiod. Jag vill så hemskt mycket klara tentan imorgon, men känner mig oerhört tveksam till om det är möjligt :/
Om jag bara kunde få mig själv till att plugga, eller åtminstone städa, nåt vettigt. Hela golvet är fullt av damm och smuts, plus alla smulor (bröd, frön och säkert nåt annat jox också, pirog kanske?) som jag bara borstar ner på det med tanken "jag ska ju ändå dammsuga snart". Nu får det fan vara nog. Innan jag somnar ikväll/inatt ska jag dammsuga. Skitsamma vilken tidpunkt det är. Känns bra att ha bestämt detta.
Således kan jag ägna mig åt andra funderingar nu. Som...till exempel vad jag vill göra med nästa helg. Det är liksom en ledig helg (än så länge). Den närmsta går till joniserande strålnings växelverkan samt städning av Phylleborum (blah), men veckan därefter finns det två lediga röda dagar som bör användas till nåt bra. Frågan är vad...skulle vilja åka hem (alltså hemhem) och...vet inte, fjanta runt där lite och så. Lär inte ha så mkt ledig tid runt jul, så kanske borde försöka avverka nån växelverkan (skaaaadad) med gamla vänner (partiklar?) lite tidigare. Problemet med detta är isåfall att jag jobbar till 22 på fredagkvällen, och det känns som lite slöseri med tid att åka tidigt på lördagmorgon. Hum. Eller går det sena fredagsbussar kanske? Har iförsig en ledig helg två veckor senare också, kanske kan ta det då. Om jag inte får nåt irriterande jobbschema som fuckar upp saker, det brukar vara så.

Lite efterforskning på swebusexpress.se gav att det faktiskt går en buss 22.30 på fredagkvällen. Den bör vara möjlig att hinna med, även om det blir tight. Då är det alltså inte längre en fråga om kan, utan om vill. Får tänka vidare...

Vilket osökt för mig vidare till kategorin "Saker man inte vill tänka på, eller ens se när man blundar":


Mest irriterande är att han faktiskt är lite lik nån jag känner. :S

Eller så... Vilket är nu mest kinky egentligen?
För att kunna bedöma detta någorlunda rättvist får morgondagens shoppinglista se ut som följer:

Symaskin
Fluffigt pälsaktigt tyg
Hund
Strap-on i lagom storlek

Dammsugare har jag redan. Efter närmare undersökning av slangen på denna har jag kommit fram till att diametern är 3 cm. Alltså ingen Mr Rabbit! Hunden bedöms vara anpassningsbar.
Kommer bli en intressant eftermiddag. Vilken tur att jag inte tycker om hundar. Och vilken otur för hunden...
Jag är medveten om att denna undersökning inte riktigt kommer bli rättvis eftersom jag inte lär kunna få nån känsel i en strap-on, inte ens om det är en 1000-kronorsRabbit. Men vi får se till de psykologiska effekterna, det är ändå dessa som är de vitala i det här fallet tror jag. Förutom för hunden då. Eller ja, inte enbart psykologiska för den iaf.

Återkommer förhoppningsvis under morgondagen med resultat av den högst vetenskapliga undersökningen! :)
Och den som har några synpunkter på labbrapporten kan få mailadressen till min labbhandledare, en trevlig homosexuell dvärg som säkert har mycket att...ge.

Lite vemod

Just cyklat hem från nationen, som så många många gånger förr. Men idag var första gången som jag inte längre var medlem av den. :|
Och det känns hemskt! Verkligen...tomt. Hur kan jag inte vara det? Var uppe på expen och avsade mig bibliotekarieämbetet och lämnade från mig nycklarna (just den biten var dock inte lika jobbig som i våras, att bli av med D-nyckeln...huaaa) efter mitt sista bibliotekande (som vanligt utan gäster, eller jo, en som snabbt stack in huvet och konstaterade "ingen bibliotekarie" trots att jag protesterade lite vagt).
Sen cykla hem i mörkret, höstdoft, löv, väta. Då kändes det verkligen som end of an era. Tänkte på första gången jag kom upp på expen, när jag skrev in mig i augusti 2004, och möttes av massa entusiasm från Lukas och ivriga övertalningsförsök om att jag skulle komma och jobba. Jag var uppenbarligen inte svårövertalad =)
Idag var liksom motsatsen...skriva ut sig. En del av mig vill vara kvar här för alltid, jag har aldrig trivts så bra med mitt liv som under det här året. Samtidigt tror jag det är bättre att lämna stan nu just därför. Vill inte få massa negativa minnen (det klart att jag redan har ett antal, men tendensen att förtränga dem och bara minnas allt det positiva är tydlig).
Men även de senaste två månaderna ingår ju i det här året, och jag kan inte säga att de bidragit mindre till det positiva helhetsintrycket än de tidigare. De har bara varit totalt annorlunda, på ungefär alla sätt.

Känner att jag måste slänga in en ganska irrelevant bild också, bara för att...ja, jag känner för det. Den är oerhört vacker iaf.

Fredagkväll = bleah

Trött. Jag kunde varit på nationen nu, druckit fulvin, fulöl och hot shots i konceptbaren...dräggat i disken, blivit trakasserad av Dejan (Jag begriper mig inte på människan, varför ska han alltid bete sig som att åsynen av mig är det bästa som hänt honom under veckan? Kram kram, jaja, ok då, men det kan väl räcka så? :| Folk.) och...ja...göra allt som man liksom gör på fredagar på Värmlands. Men jag hade ingen lust. Ikväll var det verkligen "been there, done that"-känslan. Jag veeeet redan hur allt är. Jag veeeet vad man gör. Jag veeeet hur full man kan bli (och oftast blir). Jag veeeet hur alla människorna är. Det förändras inte så mycket. Det kommer bara nya ansikten, med massa ny entusiasm, och ersätter de gamla som förlorat den. Jag blev kallad gamling ikväll :| Det kändes konstigt. Och ändå inte, för den där kompromisslösa entusiasmen för allt som rör nationslivet har jag nog verkligen förlorat. Orka, liksom.

Gjorde åtminstone nåt jag inte gjort förut under kvällen...rodda en bar kan jag göra i sömnen, men servering kan jag inte lika bra. Vill verkligen lära mig bära många tallrikar med en hand, men det är mycket svårare än det ser ut. Speciellt när det är tallrikar med varm mat på...
Iaf var ett av de softare jobben jag gjort där. Sluta 22 och ändå få 225 kr att gå hem med...klart acceptabelt.
Känns lite som att jag borde stannat kvar...förstår inte riktigt, vissa kan vara engagerade i det där livet hur länge som helst och aldrig tröttna. Och när man är mitt i det är det visserligen svårt att föreställa sig hur man skulle kunna leva utan det. Men nu - jag saknar inte det eviga drickandet. Man gör det av gammal vana, det bara ska vara så. Alla gör ju så. Inte för att jag har några planer på att bli nykterist, definitivt inte, men man kan faktiskt ha helt underbart kul även utan alkohol ibland...! Och bäst av allt, ingen ångest när man vaknar. Jag tycker om att vakna och minnas vad jag har gjort, och kunna stå för det. Och det finns droger som känns så hemskt mycket bättre än alkohol, inte drogerdroger (eller det vet jag inte, har aldrig testat) men annat. =)

Fick hursomhelst ett anfall av "nej, jag vill inte vara här just nu och göra de här sakerna för det känns så bloody meningslöst (plus att jag måste upp imorrn och plugga!)", så jag hällde ut ett halvt ölglas fulvin (billigaste förstås) och sprang ut innan nån hann se att jag försvann. Orkade inte förklara varför jag inte kände för att stanna. Ingen skulle ändå fatta.
Så nu är jag hemma och bloggar. Slipper vara social och jävlig. Ja, jag är på sånt humör idag. Lite.

Hoppas jag är på roligare humör imorgon. Men det är nog ganska sannolikt, känns som att det kommer bli en kul korrefest. Better be! Med mantra: jag ska inte bli för full. Jag SKA INTE bli för full!

Nu ska jag sluta skriva.

Sinnesförändring som slutar i morotshamster

Jag har så tråååååkigt! Så mycket att allt bara ramlar över i ångest och extrem frustration, och så att det kommer sluta med att jag ligger på golvet och kastar mig av och an och skriker. I varje fall stönar...eller kanske snyftar. Kombinationen låter bäst.

Så typiskt, när jag för en gångs skull inte är ett dugg trött, och det är lördagkväll, så finns det inte en enda jävla person att göra nånting med!
Har för övrigt kommit fram till att "jävla" och "fan" är mycket vanligt förekommande uttryck i mitt sporadiska bloggande, frekvensen bör minskas. Inte pga plötslig religiositet eller moralism utan snarare av rent estetiska skäl. Ser så jävla fjortis ut. Fan, nu gjorde jag det igen! Och IGEN! Gaaaah! (Denna meningskedja utspelades naturligtvis först i mitt huvud, men jag kände att den var alltför typisk för sammanhanget för att inte nedtecknas.)
Jag behöver nog nya uttryck för irritation att begagna mig av. De är svåra att hitta bara, och sen ska de arbetas in. Det är alltså viktigt att hitta rätt från början, vill inte bli som min kära far och gå runt och skrika "kukens jävla fitta" i diverse sällskap. Omgivningen har en tendens att reagera negativt på sånt. Jag vet, jag har varit i den omgivningen alldeles för många gånger. När man var liten var det riktigt hemskt att ha kompisar hemma, och pappa plötsligt får ett utbrott. Eller på ica. :| Sjunka genom jorden, ja tack. Fast jag tror faktiskt han har lugnat ner sig en del nu på äldre dagar, eller så är det bara för att vi inte ses så ofta längre. Jag slutade iaf känna mig generad (well, nästan) för några år sen, det är ju inte jag som har uppfostrat honom... Blev tvärtom riktigt sur en gång när både han och exets föräldrar skulle komma över och jag fick frågan "Din pappa kommer väl inte gå omkring och rapa högt och så nu, inför mina föräldrar?!". Hrmpf, inte fin nog för dig och din belevade familj, va, va? :P
Man kan säga en hel del negativt om sina egna om man har kommit på kant med dem, men det inte ok om nån annan gör det...
Victor och Henke tyckte iaf han var helskön och döpte honom till "Värmlandstomten", och det måste vara en komplimang, haha :D

Har muppat med min Radionuklidlabbrapport några timmar nu iaf, försökt få fram ett teoretiskt svar som stämmer någorlunda överens med dte experimentella. Inte helt lätt kan jag upplysa om. Speciellt löjligt känns det när man inte verkar ha någon som helst användning för förhållandet som ska beräknas. Frågade labbhandledaren varför vi skulle räkna ut det här, vad det skulle vara bra för, men det hade hon inget svar på. Det bara var så. Motiverande, verkligen...
Känns åtminstone som att jag lär mig en del under muppandet (fan vilket bra ord det där är), kvällen blir lite mindre meningslös. Borde även börja skriva själva rapporten, men sånt är grymt tråkigt. Kanske skaffa mat först...men kan inte komma på nånting jag vill äta, inte ens choklad. Kan bara inte bestämma mig för om jag borde äta eller inte. Lyckades få på mig ett par jeans igår som jag inte kunnat ha sen i mars (jävla klubbverkstermin), så att inte äta har helt klart sina fördelar. Skulle vara så nöjd med mig själv om jag inte åt på en hel dag, och samtidigt så missnöjd för att jag ens tänker den tanken. Alla mina tankar och känslor när det gäller mat styrs antingen av en liten djävul eller en liten ängel som sitter på varsin sida i mitt huvud, och jag vet aldrig vem jag ska lyssna på. Jag vet inte ens vem som är vem. Oftast kan jag bara inte avgöra det, hur mycket jag än försöker. Samma sak som att jag inte har nån egentlig kroppsuppfattning längre, när jag tittar i spegeln kan jag inte se om jag är smal eller tjock, och bilden av vad jag ser förändras med sekundintervall när jag står där. Har helt förlorat uppfattningen om hur jag ser ut på den skalan. Insåg det när jag tittade på gamla kort för några veckor sen, och tänkte "Shit, vad smal jag var!". Men då, på tiden korten var ifrån, så såg jag det inte. Jag såg det verkligen inte. Och jag kan inte avgöra nu....Det är skrämmande. Det är som att nån del av hjärnan är förstörd.
Jag vill verkligen vara normal när det gäller matfrågor, men bara om det inte innbär att jag går upp ett gram i vikt. Fatta motsägelsen i det där! Det går inte att kombinera! Har iaf inte hetsätit på några veckor nu, grymt skönt, känner inte ens några såna tendenser nu. Och det är stort, ensam en lördagkväll och jag vill inte ens vräka i mig all mat jag hittar...!
Antar att det här resonemanget låter helt stört för nån som aldrig haft de här problemen, och för att se objektivt på det (min logiska sida) så är det ju det också, absolut. Men själv har jag fruktansvärt svårt att förstå hur det känns att gå igenom en mataffär och inte ens överväga att köpa godis. :| Tanken att tänka så fanns liksom inte ens... Varenda gång jag är i en mataffär slåss djävulen och ängeln i mig tills jag kommer ut. Ibland blir det en lätt seger, ibland är det outhärdligt jämnt. Vinner hetsätningssidan är det bara outhärdligt, iaf en halvtimme senare.

Att skriva är terapi. Nu när jag gör det, beskriver känslor på ett logiskt, resonerande sätt så behöver jag inte agera dem. I det här fallet, för matkänslor, så är det mycket bra. Borde göra det när det är som värst också...när jag kan göra det har jag verkligen kommit långt. Just nu känns det väldigt bra, det känns verkligen som att jag nog kan fixa det här. Inte bara idag eller den här veckan, utan länge. Får nog erkänna att rutiner har sina fördelar, jag borde omfamna dem mer. Rutiner, och att umgås på ett sätt där mat bara är bränsle (och inte en stor festlig grej) är jättebra för mig.
Kanske ska gå och skaffa middag iaf, riktig mat alltså, så är jag duktig på alla sätt. Varken extrem åt ena eller andra hållet. Det som min logiska sida säger är bra. Logik vs. känslor är ett svårt kapitel. Har kommit fram till att jag måste hitta bra sätt att uttrycka negativa känslor, sätt som inte är destruktiva. Och andra sätt att uttrycka positiva, lite lättare, men ändå så svårt...jag känner så mycket mer än jag klarar av att visa. Logik, tänkande, är tryggt och säkert, det går att organisera, wunderbar. Känslor däremot är livsfarliga. Oförutsägbara. Och ändå, vad skulle man vara utan dem? Robot. Hemskt! Av de tillfällen i livet jag upplevt som lyckligast så är det inte ett som går att hänföra till logik. Att må bra är en känsla, eller hur? Drog slutsatsen för ganska länge sen att man måste våga ta emotionella risker för att överhuvudtaget kunna nå toppar, man kan aldrig vara riktigt lycklig utan risk för olycka, men måste ständigt påminna mig om det. Så lätt att glömma utan att inse att man glömt det. Men just nu kommer jag ihåg det...och det är bra. =)

Sjukt, på nåt konstigt sätt...under tiden jag suttit här och skrivit, så har mitt humör totalsvängt. Var äckligt negativ och bitter förut, nu känner jag mig harmonisk som fan! Och jag tänker till och med strunta i om användandet av vissa ord råkar gå till överdrift, känns det bra så är det bra! Fanfanfanfan (fast på ett lyckligt sätt)! :D

Nä, middag var det. Trots ohunger. Funderar på om jag ska köpa några morötter också, och försöka skapa en bäver. Det är faktiskt frestande...men har ju ingen kamera, så kan ju ändå inte föreviga resultatet här, det är tråkigt. Får skaffa kamera, sen morotsbäver. Till then: morotshamster! Inte min skapelse, men underbar är den!

Rip-off

Pga lathet orkar jag inte skriva detta 2 ggr, utan gör copy+paste från det underbara lunarstorm.se

Egentligt publiceringsdatum; 25/9

Hrmpf, när jag för en gångs skulle tänkte läsa tidningen imorse så fanns den inte där. Hittades nyligen i köket (satans korridorare som snor tidningar utan tillåtelse...) och återerövrades för sudoku. Tröttnade dock mitt i.
Och nu är jag här istället! Missed me, haven't you? I bet.

Känner att detta inte har varit den mest meningsfulla och effektiva dagen nånsin (fast när jag tänker efter så brukar det som känns mest meningsfullt och underbart inte kunna klassas som "effektivt"), men ganska bra ändå.
Har nu förlåtit min gynekolog som jag innerligt avskydde förra gången jag var där, idag var allt bara bäst. Inte själva gynstolsliggandet kanske, även om jag inte direkt lider av det heller, men i övrigt. Snabbt och smärtfritt liksom. Vad är fel, jaha, här får du piller. Blev även påprackad ännu ett klamydiatest (samma sak varje gång, så fort man är hos gyn, oavsett problem, så behöver man ALLTID ett klamydiatest. Ont i foten? Vi gör ett klamydiatest. Brännsår i pannan? Klamydiatest. Amputerad underkropp? Kla...). Dock, såna här test får man tydligen gratis, vilket resulterade i att hela alltihop blev gratis. =)
Nice.
Privat sjukvård is the shit helt enkelt, inga jävla filttanter!
Jag bör dock inte blanda ihop Trinovum och Trimetoprim i fortsättningen.

Resten av dagen har jag mest hängt vid msn, OVANLIGT. Känner mig så isolerad om jag inte är online, det funkar liksom inte. Måste ha ett fönster till yttervärlden, och det måste tydligen vara vidöppet :/
Konversationer är en ständig källa till kunskap. Dagens viktigaste lärdom: insexnyckel. Det känns jättefel, verkligen, men jag ger mig. Ingen idé att argumentera emot, jag kan inte vinna. :|

Andra lärdomar min dag borde ha inbegripit är sådana som rör joniserande strålnings växelverkan. De eventuellt förvärvade lärdomarna på det området känns alldeles för få och futtiga. Men äh, det ordnar sig. Jag har inte ont och är inte kissnödig, och detta är en oerhört underskattad känsla. Enjoy it while you can.

Minst 3 personer har ringt idag, och det är många. Först en barvärd; "kan du jobba på RMC-sittningen på lördag (för jag vill inte)?". No. Det kan jag inte, eller kan, men vill inte. Vill inte alls, ha ha. Dumma klubbverkare, jobba själv om du är schemalagd, jag tänker ha betydligt bättre saker för mig.
Sen ringer min far och tjôtar lite om flytten, tar med lite lådor, bra bra, fick mig att fixa hyrbil, bara bananlådor kvar nu då. Typ. Och själva flyttandet och bärande av fjortonhundra mer eller mindre tunga saker (skor skor mera skor), städning av gammalt rum (med rensning av golvbrunn, jag längtar SÅ) och...och...ja, mer skit lär det bli.
Till sist ringer Jan, av alla människor. Men rätt trevligt, hade inte pratat med honom sen i våras. Han verkade lite upprörd över min Stockholmsflytt, i stilen "ska du bli en SÅN?". Varför måste jag försvara detta för alla? Ingen verkar tycka det är en bra idé, förstår verkligen inte varför. Uppsala är gorgeous, och nationslivet är nåt av det bästa som hänt mig, men....time to move on liksom. Jag måste alltid vidare, blir galen om mitt liv inte är på väg nånstans. Det måste inte förändras på alla sätt samtidigt, men NÅGON del måste alltid vara rörlig. Stagnation är hemskt. Ångest. Forshaga, typ.
I alla fall, nu skiter jag i negativa åsikter, det här kommer bli bra. Och jag kommer inte bli en snobb (fast samma människor som menar att jag kommer bli det är lite samma som sa att jag skulle bli det när jag började på Tingvalla för 6 år sen), eller så blir jag det och då kommer jag nog trivas med det. ELLER så är jag redan snobbig. Moahaha.

Men jag vet var Turkiet ligger, så så illa kan det inte vara. Än. Om några år tror jag säkert att Nairobi är en delstat i Kanada... :|

Usch vad jag vill ha cola just nu. Jävla ICA att vara stängt, allt borde vara öppet jämt (jag kommer sluta mitt liv i NY, och jag kommer älska det).
Verkligen...känner hur hela min kropp bara SKRIKER efter cola. Hjälp, det här är nästan läskigt. Ska prova med saft, närmare än så kommer jag väl inte just nu...skulle vara varm äppelcider då, men det är slöseri med alkohol att dricka upp den nu.

Har kommit fram till vem jag ska rösta på i 1Q-valet också. Det var lätt. Var ganska rädd att jag skulle ogilla båda kandidaterna, men nu ogillar jag bara en. Den andra är däremot trevlig och bra, så...
3Q blir svårare, men kanske klarnar efter torsdag, hoppas det.

Nog nu, min kropp behöver förmodligen sömn för att orka med allt labbande imorrn.
Men först saft. Sen ska jag ligga och tänka fluffiga tankar....de får inte bli FÖR fluffiga bara, då kommer jag aldrig somna. Lagom fluffigt...sen vakna 20 minuter senare än vanligt imorrn bitti pga labbstart 9.00 istället för 8.30.
Livet bara ÄR bra nu, det kan inte förnekas.

Tristessen gör konstnären

Har varit en lagom weird vecka det här. Lite psykologiskt jobbig på flera sätt. Just nu är jag småsur för att jag ska jobba imorrn och på söndag (HAR. INGEN. LUST.) men är ju också sorgligt pank så pengarna behövs ju även om de inte levereras förrän flera veckor senare. Dessutom har jag beslutsångest angående tidpunkt för Stockholmsflytt. Är jävligt trött på Uppsala just nu, men är rädd att bli liten, bortglömd och ensam i storstan... Eller så är det bara en ursäkt för att slippa skaffa flytthjälp och bananlådor, mer troligt faktiskt. Är väldigt bra på att klara mig själv så det är knappast ett problem.



Igår kväll/natt tillverkade jag med grannes hjälp något mycket vackert. Skåda... Barry vs. Beavers!


Tolkningar av denna fantastiska piece of art är mycket välkomna! Vad vill jag egentligen säga? Barndomsproblem kanske? Blev jag tvingad att suga av min farbrors tama gnu som 12-åring? Shoot!

Sprit + Jag = Dåligt

Fy fan. Jag skulle ju INTE ha den här dagen-efter-ångesten. Det här är solklart en av de värsta nånsin också, kanske dags att inse att jag och alkohol är en dålig kombination...
Har gått igenom skickade och mottagna sms och konstaterat att jag inte har mkt minne av det skickade...inte det mottagna heller för den delen.
Diskuterade kvotering med bordsgrannarna vid middagen, på nåt sätt verkar diskussionerna alltid hamna på det området. Och som vanligt är det sällsynt att nån håller med mig, däremot blir de alltid jävligt provocerade av att jag har en åsikt. Det är inget problem att de själva tycker nåt, men att jag uttrycker vad jag tycker, det är dåligt. Folk är fan totalt ologiska. Och jag anser fortfarande att kvotering är dåligt, det finns inga hållbara argument för detta. Sluta kvotera!

Men helvete.. detta är DÅLIGT. Dåligt. Efter en flaska vin slutar mitt omdöme tydligen helt att existera. Icas äppelcider med 0.25%, that's good shit. Ska satsa på den i framtiden. Eller möjligtvis Fun light.
Behöver komma ut i den stora världen tror jag. Usch.

Stora världen får för närvarande motsvaras av Sthlm, närmare än så kommer jag inte just nu. Ska upp übertidigt imorrn och ta mig dit, skriva in mig vid universitetet, kanske lämna tillbaka en film, och träffa far min i Kista och överlämna min döda hårddisk till honom. Heldagsprojekt definitivt, för jag är helt lost i den stan.

Bläbläblä, dags att gå till Ica och försöka döva ångest med pepsi max och tuggummi. Hoppas att jag inte blir galen på vägen och får för mig att köpa ett paket cigg (vore de första cigaretterna i mitt liv jag betalade för) och försöka röka bort irritationen över mitt korkade beteende också.
Ey, kanske ska ha en vit månad? Fast nä...det kommer inte gå. Måste på en middag om mindre än två veckor. Ok, två vita veckor då (typ). Börjar nu.

Rent rum --> skobelöning

De tre senaste dagarna har jag etappstädat rummet. Plockat undan (slängt) all skit, organiserat, dammsugit och till och med dammtorkat. Sådana under inträffar ungefär en gång per år. Och den här gången bor jag kvar på samma ställe efter städningen! Vansinnigt befriande att organisera faktiskt. Toalettskrubbning skulle jag gärna klara mig utan, men att slänga saker blir bara bättre och bättre ju äldre jag blir verkar det som. Materiella ting är klart överskattade. Om det inte gäller skor då...egentligen borde jag förstås rensa lite i den stora skolådan (den med ca 20 par halvfula/off-season/trasiga/omoderna (kan ju bli moderna igen om 10 år) skor i). Men jag har gjort såna försök förut, och de brukar resultera i att jag hittar ett nygammalt par som jag får lust att använda igen och ställer fram på skohyllan bland de andra 15 paren som trängs där. Så mycket för den rensningen. Alltså inte ens idé att försöka.
Istället ska jag hitta de perfekta höstskorna. Det första paret alltså, för det finns ju inte på kartan att jag ska kunna stanna där, hur taskig ekonomi jag än har (och det är ganska illa just nu).




Dessa är underbara. Inte så dyra heller, det är det bästa med Din Sko. Har köpt höstskor där de senaste 6 åren iaf.







De här från Bianco är inte fel heller...kanske lite för edgy dock, med tanke på klimatet. Öppet fram känns inte som smartaste idén i november. Jag VILL...men...antar att lite logik inte skadar. :( Jag är ändå naturvetare.



Sen kan man drömma lite också... Dessa Mary Jane's, totally gorgeous! Gimme gimme gimme!






Men för att återgå till verkligheten, skoinköp kräver pengar. Följdaktligen ska jag jobba lite nästa vecka. Både på nationen och snabbmatsstället, dessutom måste jag till Sthlm och leta upp nån slags studentbyrå. Inte helt säker på hur detta ska gå till än, men sånt brukar lösa sig. På måndag ska jag iaf vara vaken övermänskligt tidigt, måste kontrollera att mina syskon lyckas få tag i RHCP-biljetter. Oavsett resultat kommer jag att freaka lite sen, men av motsatta anledningar då. Borde inte vara nåt problem, men man vet aldrig...världen jävlas ibland.

Och imorrn är det 25-årsfest i källaren, nice nice. Ska försöka att inte bli jättefull (lite less på dagen-efter-ångest). Men det enda alkoholhaltiga jag har druckit den här veckan är 2-3 öl i onsdags så min tolerans kanske inte är så hög...
Usch, onsdags ja. Gjorde inget dumt, men kände mig löjligt gammal. Hängde på Fellini ett tag, och hann konstatera att folket där är generellt ganska ointressant. Två artonåringar, en kille och en tjej, kom och försökte ragga upp mig åt sin kompis som de påstod var så nere för att hans flickvän nyligen dumpat honom. Så jag skulle liksom sympatiragga på honom då... Skitbra idé, verkligen. De lyckades övertala mig att följa med till deras bord till slut när jag orkade inte säga emot längre.
"Han ser ut som Seth i OC!"
Det gjorde han INTE. Och även om han hade gjort det hade det nog varken gjort till eller från. Osäkra snorungar är liksom inte sexigt. Sorry, jag vill ha en man, inte en pojke.
Så efter nån minut av allmänt obehag gick jag därifrån och lämnade barnen åt sitt öde. Samt kände mig lastgammal. Jag är 21 liksom...det är inte SÅ gammalt...men fan va ung man var när man var 18! :|

Globen 11 december = JA!

Har nu suttit och hoppat av upphetsning halva dan, det här måste vara det bästa som hänt på lääänge! Red Hot Chili Peppers i Globen 11/12, ska jag vara där eller ska jag vara där? Informerade bror och syster, och konversationerna bestod till stor del av ":D:D:D:D". Den här gången är det faktiskt försvarbart...
So; åtminstone jag, brorsan med 3 polare och syrran med en...nån mer som vill hänga med? Förutsatt att de inte fuckar upp biljetterna (jag slapp det ansvaret, så jag kan bitcha istället).
Men åh, det här kommer bli så bra! Är det inte december snart!?

Efterdyningar av hamburgare

Jobbade inatt för första gången sen mitten av juni...hade ångest som fan innan, verkligen ovillig att gå dit överhuvudtaget. Men det var rätt ok ändå. Jag var inte ens sur på kunderna utan tyckte de var helt ok. Log FRIVILLIGT. Detta är nånting stort, jag kan knappt komma på nån som vanligtvis föraktar folk i allmänhet (och kunder i synnerhet) än jag gör. Nej, jag vet, är inte på rätt plats, men jag ska ha ett annat jobb när jag blir stor. Gärna mer välbetalt.
Det dök upp 2 killar jag kände igen också. Jag kände igen dem jättemycket, var helt säker på att jag sett dem förut, ganska nyligen. De hälsade till och med, och kommenterade att jag jobbade där. Irriterande som fan att inte komma på vilka de var, men några timmar senare så lyckades jag. Efterfestkillarna från Carros och Elins korridor i tisdags! Right...! Mitt minne tar bara lite tid på sig.

Iaf...nu är jag faktiskt trött. Inte tillräckligt trött för att sova men man ska inte begära för mycket. Är inte jätteljust ute än. Det var rätt schysst också, att gå hem för en timme sen, och vara helt nykter och veta att jag inte kommer må skit när jag vaknar. Inte av nån anledning =) Nästan så att nykterhet är underskattat.
Eller jo, har en klar anledning att må skit. Min ena hårddisk är totalt uppfuckad. Datorjäveln påstår att den inte är formaterad, och hittar följdaktligen inga filer på den. Thanks a lot! Jag hade ju bara ca 80 GB foton, filmer, spel och säkert lite annan skit också där. :|
Vet att man ska ha back-ups, men den här disken är liksom min back-up...den är ny, den ska inte göra såhär...
Vet inte vad jag ska göra åt skiten heller. Hur blev det såhär? Den kan ju inte vara helt död för då skulle den väl inte bli hittad överhuvudtaget. Fuck...jag har inte tillräckliga kunskaper för att ha en aning om hur jag kan få tillbaka de där gigen. Det var enklare förr...när jag bara behövde låta lite desperat så kom datanördig pojkvän genast och löste alla problem (alla problem på den fronten that is, hade det gällt alla fronter hade han väl inte degraderats till ex). Undrar om vi är vänner nog nu för att jag ska fråga om hjälp? Handlar väl visserligen mer om min stolthet, känner kanske andra också jag kan fråga.
Blä. Jag vill lösa saker själv. Men jag vill ha tillbaka mina favoritfilmer också.
Livet består av dessa ständiga krockar mellan principer och verklighet.


En av de sexigaste låtar jag vet, Green med The Dandy Warhols. Den fullkomligen bara dryper av sex. Ungefär som att tänka sig jordens sexigaste man...lalala...sluta dregla Hanna, sluta nu....fast den musikaliska motsvarigheten. Bör dock avlyssnas.

You opened the door,
I let myself in
Between you and me,
I only believe
what I want to believe
I guess it's because I'm
greener than green
Only because I'm green

I came up to your floor
you were dressed just a little
obscene
And it shut me down
quite sexually
like a pre-adolescent
becuase I'm greener than green

Only because greener then green
Only because I'm green

På tal om avlyssning...noterade att vi filmas på jobbet :/
Inte helt oväntat, har väl misstänkt det, men...fan...jag hatar det. Jävla Big Brother-fasoner.

förälskelser finns i olika former

Har nån slags konstig fysisk känsla jag inte riktigt begriper. Typ plötsligt glad, utan någon som helst anledning. Upplever även vissa koncentrationssvårigheter, men hey, inget nytt där.

Borde släpa mig bort till 1Q och hämta bibliotekariePM. Enligt dagens planering skulle jag lämna datorn cirka nu, men uppenbarligen är planeringen ändrad. Resten av världen har fel dygnsrytm, saker är inte öppna när jag föredrar att vara vaken. Gick upp för tre timmar sen, och för vissa har då nästan halva dagen gått...känns bara fel. Hatar att behöva anpassa mig till alla morgonmänniskor som styr världen. Dessutom är de ofta tråkiga (men det finns fascinerande undantag).

Shit, känner mig verkligen skum. Typ som att jag druckit 2-3 glas vin, det här smått perfekta upprymda stadiet när allt är möjligt. Som att vara kär, fast utan att vara kär I nån. Bara kär i största allmänhet. Och det är fan bättre, har aldrig blivit sårad av det än så länge. Fast skulle kanske inte ha nåt emot att bli kär i en person igen heller, det var mycket länge sen när jag tänker efter. Har lätt att bli intresserad/attraherad av nån, men mer än så är oerhört sällsynt.

Nu ska jag ta på mig varma, fula, bekväma skor och gå mot Bommen. Så länge jag har Stadium Arcadium med mig funkar allt. Det kan vara där förälskelsekänslan ligger, inte ofta jag fastnar så totalt för ett album. Helt underbart, kan inte sluta lyssna. Musikorgasm.
Sen skadar det inte heller att Anthony Kiedis är HET. Kan sitta och stirra på mitt wallpaper (och anstränga mig för att inte dregla på tangentbordet) ganska länge...

Let's see...

Har en känsla av att jag kommer ångra den här bloggen. För eller senare kommer jag skriva nånting som någon får veta som helst inte skulle känna till det. Troligtvis när jag är full eller uttråkad och tycker att mitt liv behöver lite mer spänning. Må dessa tillstånd ej inträffa samtidigt.

Jeje. Får ägna mer tid imorgon åt att skriva och leka. Nu ska jag förmodligen inte sova, men kanske göra nåt mindre ansträngande...typ läsa andras bloggar.
Fan att man inte kan panta flaskor på natten. Hade varit en jävligt bra aktivitet just nu, speciellt då rummet mer eller mindre täcks av tomma pepsibehållare. Borde även dammsuga, men det kanske inte uppskattas av den närliggande omgivningen...