Ibland är jag alldeles för lättpåverkad.
Jag gråter sällan av filmer (men det händer), där måste allt klaffa för att riktigt beröra mig. Men när det gäller böcker verkar det inte alls krävas lika mycket. Det skrivna ordet är i min värld så otroligt mycket starkare än rörliga bilder med ljud, det når in mycket djupare.
Följaktligen känner jag mig just nu mycket sorgsen. Har just börjat läsa en bok som handlar om sorgen efter att ha förlorat sin partner (pga plötsligt dödsfall, inte göra-slut-förlust), och kombinationen av en välskriven berättelse och fasan då jag automatiskt sätter in mig själv i den situationen är jävligt deprimerande.
Hur hanterar man något sånt? Hur går man vidare? Kan man nånsin vara glad igen?
Jag vill inte veta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag känner igen mig i hur lättpåverkad du verkar vara, filmer kan bestämma helt hur den kommande timmen ska upplevas för mig. Allt kan vara skit eller så kan man plötsligt bli jätteglad.
Naturligen ganska svåra frågor i slutet av ditt inlägg, vi får hoppas att ingen av oss iallafall behöver få svar. Om vi ska dö så får vi köra ihjäl oss tillsammans utför ett stup. Dö tillsammans borde vara det bästa...
"we" crave underhållning. skriv oftare!! :P
Ropen skallar, mer bloggar åt... äh... blä.
Det finns datorer på KTH med så det funkar inte att sitta här heller och plugga. Du sover säkert fluffigt fortfarande... Men nu är det bara 7 timmar kvar innan jag går hem :]
Skicka en kommentar