Ekonomisk bitterhet

Jag hatar att vara fattig. Det gör mig bitter.

Bitter för att jag inte känner mig som en fullvärdig medborgare.
Bitter för att jag känner mig mindre värd än alla som åstadkommit lika mycket (lite) som jag men som ändå är så mycket bättre bemedlade för att de råkade födas med rätt föräldrar.
Bitter för att jag vet hur hårt mina egna föräldrar kämpat, och det ändå inte räckt till.
Bitter för att jag idag fick veta att mina tandläkarbesök kommer kosta 2300:- och att jag nästan började gråta av ångest på väg därifrån.
Bitter för att jag sedan mailade pappa och bad om pengar, och jag hatar tiggande avkommor som inte kan klara sig själva.
Bitter för att jag alltid känner mig som en jobbig snåljåp.
Bitter för att mina skulder är ofantligt mycket större än mina tillgångar.

Jag är så förbannat jävla trött på att vara underklass.
"Du är född fattiglapp, du kommer dö som fattiglapp, och bara lössen kommer att sakna dig..."