Borde släpa mig bort till 1Q och hämta bibliotekariePM. Enligt dagens planering skulle jag lämna datorn cirka nu, men uppenbarligen är planeringen ändrad. Resten av världen har fel dygnsrytm, saker är inte öppna när jag föredrar att vara vaken. Gick upp för tre timmar sen, och för vissa har då nästan halva dagen gått...känns bara fel. Hatar att behöva anpassa mig till alla morgonmänniskor som styr världen. Dessutom är de ofta tråkiga (men det finns fascinerande undantag).
Shit, känner mig verkligen skum. Typ som att jag druckit 2-3 glas vin, det här smått perfekta upprymda stadiet när allt är möjligt. Som att vara kär, fast utan att vara kär I nån. Bara kär i största allmänhet. Och det är fan bättre, har aldrig blivit sårad av det än så länge. Fast skulle kanske inte ha nåt emot att bli kär i en person igen heller, det var mycket länge sen när jag tänker efter. Har lätt att bli intresserad/attraherad av nån, men mer än så är oerhört sällsynt.
Nu ska jag ta på mig varma, fula, bekväma skor och gå mot Bommen. Så länge jag har Stadium Arcadium med mig funkar allt. Det kan vara där förälskelsekänslan ligger, inte ofta jag fastnar så totalt för ett album. Helt underbart, kan inte sluta lyssna. Musikorgasm.
Sen skadar det inte heller att Anthony Kiedis är HET. Kan sitta och stirra på mitt wallpaper (och anstränga mig för att inte dregla på tangentbordet) ganska länge...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar