Föremålet ifråga heter Tärningsspelaren.
Nu har jag visserligen bara kommit halvvägs...men ändå: Psykologisk jävla bullshit! Jag struntar i om det är blodigt allvar och självbiografiskt, eller nån slags prettodrift med mentalpatienter eller whatever; attityden att alla kvinnor egentligen vill bli våldtagna och det bästa då är att låta "draken besöka grottan" irriterar mig högeligen.
Draken? Bara sluta.
<>*
Har just läst om hur en pryd liten oskuld blivit övertalad och sedan besökt av Draken (oj oj, trångt, svårt, kan vi försöka bara en gång till?, yeeeees, spetsad!, victory!) och så plötsligt fullkomligen älskar hon sex och slukar varje man hon ser. Allt på grund av Draken.
Det var ju nåt nytt. Verkligen. Aldrig hört den skildringen förut.
Jag har verkligen hakat upp mig på Draken. Den aktiva starka Draken som besöker....eh...grottan. Hålet. Draken kan också benämnas Krigaren, Den skallige hämnaren (vad faen hämnas han på har jag alltid undrat) och liknande löjliga saker, men alla är aktiva och tar för sig. De gör. Till skillnad från Grottan då. Den är bara ihålig och mörk. Passiva attribut.
Kom igen nu samhället, hylla det här tänkandet, och kom sen och klaga på att så många kvinnor är för passiva i sängen! Surpriiiiise! Det är en hyfsad spärr att ta sig över...
Blah. Nu ska jag gå tillbaka till sängen, fortsätta läsa i den dåliga boken och hoppas på snar bättring, sen ta på mig min "Ful feminist"-pin och åka och förföra min pojkvän lite. Yeeha.
* Inom taggen ska det naturligtvis stå "generalisering", och jag hatar den här bloggeditorn som vägrar låta mig skriva det.
