Jag är hungrig. Hungrig. Jag vill ha mat, bara för att jag inte får :(
Halva munnen har varit bedövad i två timmar. och tandläkaren sa att jag inte får äta förrän det har gått över. Helvete. Hållagningen tog en kvart, jag borde ha avstått bedövning. Några minuters smärta hade fan varit bättre än flera timmars okoncentration och hungerskänslor.
Inga tecken på att bedövningen ska släppa snart heller, nej nej, den blir bara värre. Nu känner jag inte ens tungan på ena sidan, eller hakan när jag smäller till den utifrån.
Det enda jag har ätit idag är lite yoghurt, vaknade så jävla sent, så det var frukost liksom. Inga problem egentligen - förutsatt att man får nån slags luch eller middag sen. Men det får jag ju inte! Och jag måste plugga, har inte lyft ett papper än idag och klockan är över 4, men det enda jag kan tänka på är mat mat mat.
Jävlar vad synd det är om mig alltså, jag kanske är lite emo :D
*skär lite i armen* Titta, blooood. Se livet rinna ur mig....så traaaagiskt, snyft snyft, smäääärta åååååå..... nej ok. Räcker så.
Skulle vara intressant att försöka hångla nu. Älskling, kom hit, fort, innan känseln återvänder! Med andra ord, ingen brådska...om ytterligare två timmar har säkert hela mitt jävla huvud domnat bort. :|
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bedövningen efter tandfixning är ju bara underbar, känslan av att sitta och klämma på läppen och inte fatta någonting...
Undrar verkligen varför du inte får äta, egentligen. Du lär iofsig inte känna någon smak, och risken finns kanske att du biter av dig tungan, men för övrigt så borde det ju gå!
Jag är trött. Funderar på att försöka lämna in dina skor, men vet inte om jag hinner nu :/
Jag kommer sent ikväll, se till att inte återfå känseln innan dess, vi får göra avancerade hångelstudier.
Och förresten, jag kanske har några nötter (kärnor) till dig. Men isåfall ska du vara snäll *ler girigt och viftar med en påse*
Skicka en kommentar