Korrefest med allt vad det innebär

Lördag kväll, kvart i åtta - och jag är fortfarande bakis. Fy helvete vilken dag.

Igår kväll åkte jag till Uppsala för korrefest i min gamla korridor, samt middag med Monica på Snerikes innan. Kändes som värsta lyxrestaurangen, jag hade tänkt mig lite hederligt nationssunk. Men icke. Vi fick anpassa oss till finheten så gott det gick, och köpte en flaska vin att dela på, en som inte var den billigaste (har nämligen definitivt konstaterat att ju billigare vin är, desto äckligare är det också, tämligen linjärt samband hittills).

Right. Så jag hade druckit drygt en halv flaska vin när jag gick mot Phyllebo. Väl där drack jag en halv till...inte i ett sträck förstås, och jag åt även lite halvgammal köttfärs som hittades i köket. Anders förevisade en fin kollektion av mer eller mindre märkliga/rumsrena bilder, samt gjorde en alldeles för stark GT (typ) åt mig. Pucko-Hanna konstaterade att den var jävligt stark, och drack sen glatt vidare.

Sen hade vi bokbål! Planerat sedan länge, men nu äntligen fick vi tummen ur. Jag hade förstås inget med mig att bränna, så vi nöjde oss med Anders gamla FTF-anteckningar. Men det var ren njutning att se kristallstrukturerna brinna! Fasta Tillståndets Fysik is no more.

Hmm...vad hände sen...mitt minne vacklar här. Fortsatte dricka vin, och nån slurk av någons hemskt äckliga fjortis-Screwdriver. Blä.
Ett gäng fejkade pensionärer dök upp. De gnällde lite över dagens ungdom och försvann sen igen.
Jag laddade ner musik. Yvonne tror jag.
När klockan var kvart över 12 kom vi på att vi ville gå ut, men insåg också att det var i senaste laget. Jag hade noll lust att köa i en timme vid BJ, och Värmlands stängde troligtvis 1. Alltså stannade vi kvar i korren och fortsatte drägga.

Vattenpipa röktes, lite. Jag trodde att jag blev yr i huvet av den så jag slutade, men har senare insett att det troligtvis snarare var mitt alkoholintag som orsakade yrseln. Började må mer och mer illa, så jag gick och taktikspydde lite.
Sen landade jag i en säng och började bråka med nån mupp om någonting jag inte kommer ihåg (det kan kanske ha varit någon form av politik, men inget ämne jag kan komma på känns riktigt rätt...varför ska jag alltid hamna i bråk med folk på fester? :p). Muppen blev sur för att han tyckte att jag höjde rösten, typ "Alltså om det ska vara såhär så kan det vara, det här orkar inte jag med!".
Jävla fjolla. Hur ska man bråka om man inte får höja rösten? Mesen drog, och jag fortsatte att må illa, nu i kombination med hysterisk trötthet. (Anders passade enligt egen utsago på att försöka förklara Na22:s beta+ sönderfall för samma fjolla, men fjollan fattade inget. Nåt fel måste det ju vara på fanskapet.)

Brukar aldrig gå och lägga mig när jag mår illa, har kommit fram till att ett ganska bra recept för att må bra när man vaknar är att taktikspy och sedan sitta uppe tills man mår bättre och slösurfa. Sen får man sova.
Igår var jag dock så hemskt trött att jag inte orkade hålla mig vaken, så jag däckade lite i sängen som insläpats åt mig. Var tvungen att springa upp och ropa på Ulrik en eller två gånger till innan jag slutgiltigt somnade...

Sen vaknade jag vid sisådär 11 imorse, och trodde först att jag mådde bra. Tyvärr visade sig detta vara en missbedömning. Magen ville ha uppmärksamhet, och illamåendet återvände gradvis. Låg och funderade som bäst på om jag skulle stoppa några fingrar i halsen och hoppas på att må bättre sen, när magen fattade beslutet åt mig. "Ulrik!"

Anders mådde oförskämt bra, och övertalade mig att äta frukost. Verkade som en ganska bra idé, så jag åt lite yoghurt. Bad idea...
Kablouuurrr tyckte min mage, och tvingade ut mig på toaletten igen. Då gav jag upp matförsöken och bestämde mig för att ligga i sängen tills jag mådde bättre. Klockan blev 2...blev 3...helvete, jag skulle ju vara hemma innan 1!
16.10 satt jag äntligen på tåget. Hemma en timme senare. Pluggdag åt helvete.

Jag kanske är för gammal för festande helt enkelt. Det här skulle aldrig ha hänt för ett år sen...min tolerans är officiellt död! Har aldrig varit bakis så länge, inte ens första maj. Hemskt.
Efter detta känns det som att jag nu inte behöver dricka något starkare än varm choklad det närmaste halvåret. Pepsi, te och fluff tack.

Fluff blir det dock inte på några dagar, eftersom min fluffpartner är i Lund. Långt borta. Spontant vill jag också åka dit (har nämligen aldrig varit där), men å andra sidan känns det ganska bra om jag får hålla mig borta från alkoholaktiga miljöer ett tag nu :P

Nu ska jag istället ta mig i kragen och börja skriva en satans labbrapport!